97 Stålkärnepålar - Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll

Håkan Bredenberg, 2000
Rapporten innehåller:

* För- och nackdelar med stålkärnepålar samt produktionsteknik
* Utförande
* Kontroll
* Ett utförligt avsnitt om dimensionering

Den ansluter till tidigare rapporter och normer och utgör en uppdatering av en tidigare BFR-rapport.

Stålkärnepålar har utvecklats från att tidigare varit enbart spetsburna till att numera även utformas som mantelburna pålar. De förra måste stoppslås och kräver berg med hög tryckhållfasthet. Vid mantelgjutna pålar kan man genom tillräcklig ingjutningslängd utnyttja berg med lägre hållfasthet. En annan fördel med mantelburna stålkärnepålar är att man även kan ta upp dragkrafter. En stålkärnepåle kan därvid t ex ersätta en konstruktion med kombinerade pålar och dragstag.

Marknaden för stålkärnepålar i Sverige är växande. Idag omsätts cirka 150-200 Mkr/år. Stålkärnepålar har ett högre meterpris, 2000-3000 kr/m, än t ex betongpålar, 400-500 kr/m. De kan trots detta ibland vara totalekonomiska, t ex genom möjlighet till kortare byggtid eller genom att man på ett rationellt sätt har möjlighet att ta upp både drag- och tryckkrafter.

En stålkärnepåle består av ett kvarstående foderrör av stål som borras ned till bärkraftigt berg. Inne i foderröret monteras en solid stålkärna. Utrymmet mellan kärnan och foderröret fylls med injekteringsbetong. Stålkärnepålar installeras med lätta borrmaskiner som kan bullerdämpas effektivt. Maskinutrustningen kan genomborra de flesta i marken naturligt förekommande hinder såsom sten och block. Ingen jordundanträngning eller sänkning av grundvattenytan uppkommer. Mycket små markvibrationer uppstår. Stålkärnepålen fyller därför högt ställda krav på skonsamhet med avseende på omgivningspåverkan.

Pålen utförs spetsburen eller mantelburen. En mantelburen stålkärnepåle har en i berg fastgjuten kärna. Eftersom alla pålens komponenter samt utförandet kan kontrolleras i detalj uppnås en hög kvalitetsnivå. Stålkärnepålar kan ta laster större än 3000 kN. Kärnor med diametrar varierande mellan 70 till 210 mm finns tillgängliga.

Stålkärnepålar har använts i Sverige sedan början av 1960-talet. Användningen har sedan dess ständigt ökat. Stålkärnepålar används idag praktisk taget uteslutande inom Skandinavien, men påltypen bedöms, där lämpliga förutsättningar finns, även ha stora möjligheter till användning även i andra delar världen.

Ladda ned rapporten:PK-R97_tilltryck_mindre fil.pdf

Uppdaterat 2011-10-20